Hustrun, sjuksköterskan, fick sin löneavi i går och vi kunde konstatera att hennes förkylning för några veckor sedan grävde ett rejält hål i februarilönen. Större än vad som de flesta människor med den lönen är vana vid.
Detta beror på tre samverkande faktorer:
1. Hon jobbar ständigt natt.
2. Hon jobbar 50%.
3. Hon kan inte själv välja hur arbetstiden skall förläggas.
Faktor 3. i kombination med faktor 1. gör att hon får finna sig i att varje arbetspass är 10,5 timmar långt (utan schemalagd paus!). Detta i kombination med faktor 2. gör att hennes deltid utgörs av relativt få arbetspass.
En normal lönearbetare har ca 20-22 arbetsdagar per månad. En karensdag innebär då 1/20-dels månadslöns löneavdrag. I ovanstående fall blir avdraget exakt dubbelt så stort: 1/10-dels månadslön!
Yrket sjuksköterska innebär ytterligare en negativ faktor i sammanhanget: I den rollen kan du inte gå till jobbet när du är förkyld! Nyopererade patienter skulle knappast tolerera att en snuvig sjuksköterska lade om deras sår eller ens böjde sig över dem. Vi som arbetar vid skrivbord kan välja själva och om vi så önskar kan vi sätta oss bakom en stängd dörr och jobba i stället för att ligga hemma och vara sjuk. En sjuksköterska tvingas däremot stanna hemma när andra hankar sig fram med måttliga förkylningar.
Hustruns karriär är snart slut, men varken hon eller jag skulle våga beräkna hur mycket hon har förlorat på denna skevhet i systemet under dessa mer än 40 - lågt betalda - tjänsteår. Att politikerna skulle reagera är inte att räkna med...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Dessvärre har du helt rätt i att politiker inte reagerar på enskilda fall.Att vara politiker är att vara " visionär ". Visionerna visar sig endast i att pinka in egna revir och se till att få det så bra som möjligt för egen del. I övrigt når de aldrig ända fram av outgrundlig anledning. Vallöften eller andra politiska satsningar kan alltid bortförklaras, utan skam eller ånger. - Det blev inte riktigt som vi tänkt.
SvaraRadera